Till Cherry Pie
Som svar på dina frågor så får jag ju ändå börja med att säga att alla är vi olika. Vi uppfattar saker på mer eller mindre starka sätt.
Jag en känslig person överlag men jag tror jag är normalt smärttålig. Att vara tålig är också att inte vara rädd i förväg. Jag hade såklart sjukt ont efter bukplastiken.. men inte dygnet runt och inte så jag svimmade.. utan ganska irriterande ont, så att man har svårt att somna hur som helst o s v.. Att jag skulle ha ont förstod jag men det skrämde mig inte ett dugg eller hindrade mig från att göra operationen.
Det jag själv tycker är mest läskigt är att bli sövd. Men vill man något tillräckligt så klarar man det.
En bröstoperation liknande den jag gjorde gjorde inte i närheten ont jämfört med en bukplastik. Inte alls samma sorts smärta och inte heller stark o ihållande.
Men det finns som tur är smärtstillande och det enda som egentligen är jobbigt är ju faktiskt att man är otålig på sitt slutresultat. Men vips så är man där och då är det klart för länge sen.
Lycka till hos Johan!
/e
Jag kan säga att det hjälper väldigt mycket att höra om andras historier och höra hur det gått. Att få uppmuntrande ord från någon som varit där värmer enormt.
Nu i efterhand vet jag inte varför jag var så rädd för att träffa Johan. Han var ju helt underbar! Det var en så oerhörd berfrielse att träffa någon som förstod mina problem, utan att dömma och som var fullständigt övertygad om att han kan forma en babe av mig.
Visst det går inte att komma ifrån att det inte var den mest bekväma situation när man satt halvnaken inför en främmande karl med ena tutten i en plastkopp (gjorde han det med dig med?)men det kan det vara värt.
När jag gick därifrån svävade jag på moln. Som om någon lyft en stor sten från mina axlar. Jag har nu bokat tid för min dubbeloperation och det känns som om jag nu räknar ner till starten på mitt nya liv.
Vissa dagar känns allt så overkligt - något man längtat efter så länge finns nu i kalendern. Andra dagar känner jag mig ruskigt nervös o skraj -oj vad är det man ger sig in på. Men för det mesta så är det bara en oerhörd lättnad och glädje.
Jag får ta det som det kommer. Bita ihop o uthärda. Kanske blir det inte så farligt när man väl är inne i det och man får ju något fint i slutet. Och som min mor säger - vill man vara fin får man lida pin.
Längtar så tills jag kommer ut på andra sidan.
Tusen tack för dina ord. :) De är som små ljuglimtar i vardagen
Hej, jag är själv på gång med bukplastik och är så tacksam för din blogg. Är så skönt att få läsa lite om vad som händer efter operationen, innan man genomfört den. Så stort tack för att du delar med dig!
Kram Gunilla
Hejsan!
Blev så glad när jag hittade din blogg!
Jag är nyopererad (en vecka idag) och har gjort en stor bukplastik hos Johan N i Landskrona.
Tänk att när jag läste dina inlägg, var det som jag skrivit det själv. Allt kändes också lättare. Det är ju inte särskilt bekvämt så här i början.
Har läst allt från början till slut och du fick mig att skratta (aj, inte helt lätt) när jag läste att du har "navelfobi". Det har jag med och har aldrig kunnat pilla mig i naveln, än mindre nu.
Mycket bra blogg. Önskar att jag själv hade haft ork att skriva. Gillar att skriva och har förstås en blogg.
Håller med om att alla på Citadellkliniken är underbara. Jag kände mig relativt lugn när jag var där, vilket jag inte gjort på ett vanligt lasarett.
De två damerna på natten gjorde allt för att jag skulle kunna sova, fick det ena efter det andra men ack nej... inte sov jag inte... men jag har sen många år rejäla sömnproblem. Så det blev ju många timmar i rummet vid havet och TV:n i taket men det gjorde inget.
Jag längtar faktiskt till mitt återbesök den 19 oktober.
Tack snälla för att du delar med dig.
Hej Petra! Tack för de fina orden och helt underbart att du har navelfobi!! :) Ska vi bilda klubb? Den har minskat nu, eftersom jag inte har så mycket känsel kring naveln längre.
Lycka till och varm höstkram
//e
Hejsan igen!
Kul tanke att starta "navel-klubb", hihi...
Man tror man är ensam i hela världen om det.
Vill önska dig en härlig höst me, snart vinter, det snöade här idag (Blekinge).
Kram
Gokväll.. har du lagt ner din blogg=( Kämpar med viktras så jag äntligen ska få min bröstförminskning genomförd,har följt din blogg lite då o då.. men nu verkade det som att den va övergiven !
Hoppas du mår bra
Mvh Catharina
Jag måste bara ge dig massor av berömm! sitter o kollar på Singing bee o läser dina blogginlägg samtidigt =) du lägger verkligen ner dig i andras funderingar,Har läst alla dina svar på kommentarerna. Vilken underbar människa du är.
hej! jag är en tjej som funderar på att göra en bröstförminskning och jag skulle jättegärna vilja prata med dig om hur du upplevde det. vore snällt om du kontaktade mig!
