Mitt återbesök
Jag har ju glömt att jag skulle berätta om återbesöket. Det gick så smidigt så!
Besöket var kort, Johan frågade hur jag mådde, om allt kändes bra. Jag berättade om känselbortfallet och han sa att de flesta får ett kvarstående känselbortfall, men att känseln ändå sakta men säkert återvänder, men kanske inte riktigt helt. För mig är det inget problem då jag redan innan inte hade känsel i ett litet bikinisnitt sen 18-årsåldern.
Visade min navel och ärret som blivit där av den lilla infektionen. Han sa att det kommer att blekna med tiden men att det kommer att synas lite.. ja.. ? vad ska man göra åt det? Inget att pipa över tycker jag.
Sen sa han något som fastnade: Är du nöjd med resultatet? "ja, sa jag - jag är jättenöjd" Vad bra! , för jag är nämligen väldigt nöjd själv!
Och då slog det mig att det faktiskt inte bara är jag som har behållning av resultatet. Det blir ju även han, Johan, som har opererat mig, som känner tillfredsställelse i sitt jobb och tänker "fan, vad jag är bra"!
Har inte tänkt så innan men det är ju självklart nu när jag förstod det. Lite coolt, tycker jag!
Han tog 3 bilder, precis som före operationen, tackade för sig och bad mig återkomma om jag undrade över något! Jag tipsade om min blogg också!
Och jag har varit på minisemester och även solat i bikini, som jag inte gjort på många år! Det var en mysig upplevelse!
Jag är som sagt nöjd med min mage och hoppas så förbli!
All for now/ e
Besöket var kort, Johan frågade hur jag mådde, om allt kändes bra. Jag berättade om känselbortfallet och han sa att de flesta får ett kvarstående känselbortfall, men att känseln ändå sakta men säkert återvänder, men kanske inte riktigt helt. För mig är det inget problem då jag redan innan inte hade känsel i ett litet bikinisnitt sen 18-årsåldern.
Visade min navel och ärret som blivit där av den lilla infektionen. Han sa att det kommer att blekna med tiden men att det kommer att synas lite.. ja.. ? vad ska man göra åt det? Inget att pipa över tycker jag.
Sen sa han något som fastnade: Är du nöjd med resultatet? "ja, sa jag - jag är jättenöjd" Vad bra! , för jag är nämligen väldigt nöjd själv!
Och då slog det mig att det faktiskt inte bara är jag som har behållning av resultatet. Det blir ju även han, Johan, som har opererat mig, som känner tillfredsställelse i sitt jobb och tänker "fan, vad jag är bra"!
Har inte tänkt så innan men det är ju självklart nu när jag förstod det. Lite coolt, tycker jag!
Han tog 3 bilder, precis som före operationen, tackade för sig och bad mig återkomma om jag undrade över något! Jag tipsade om min blogg också!
Och jag har varit på minisemester och även solat i bikini, som jag inte gjort på många år! Det var en mysig upplevelse!
Jag är som sagt nöjd med min mage och hoppas så förbli!
All for now/ e
Svar till Eva: Magen lite tjockare efter operationen
Jag tyckte nog inte att magen blev tjockare... men spänt och svullet var det. I och med att jag inte kunde stå rak och inte stod upp mer än i duschen så kollade jag inte så noga men för mig upplevdes det helt platt när jag tittade i spegeln. Det är mer nu när svullnaden är borta som jag i så fall upplever att magen är mer mjuk, mer som en riktig mage. Man kan inte ha en järnplatta till mage, det skulle sett konstigt ut.
Däremot blev det enormt svullet under snittet och nedanför gördeln, d v s venusberget och underlivet. Det var ganska smärtsamt men jag var beredd på det och visste ju att det skulle gå över.
Jag tror det där är individuellt. Både hur operationen gjorts och exakt var man varit och "rotat". Men spänt och stramt känns det i alla fall den första tiden. Och min kille samt sköterskan sa att det var svullet, men jag upplevde det mer som spänningar.
Min "mage" som togs bort var ju väldigt hängig och den var ju borta och det är nog den jag mest fokuserade på..
Men hur som helst - även om det är svullet så kommer det att försvinna - men det tar tid.
Så - tid och tålamod är det som gäller!
Hälsningar
E
Däremot blev det enormt svullet under snittet och nedanför gördeln, d v s venusberget och underlivet. Det var ganska smärtsamt men jag var beredd på det och visste ju att det skulle gå över.
Jag tror det där är individuellt. Både hur operationen gjorts och exakt var man varit och "rotat". Men spänt och stramt känns det i alla fall den första tiden. Och min kille samt sköterskan sa att det var svullet, men jag upplevde det mer som spänningar.
Min "mage" som togs bort var ju väldigt hängig och den var ju borta och det är nog den jag mest fokuserade på..
Men hur som helst - även om det är svullet så kommer det att försvinna - men det tar tid.
Så - tid och tålamod är det som gäller!
Hälsningar
E
Svar till Annett - kan du ha gläde av en resa 6 v efter operationen..?
Hej Annett!
Klart du kan ha glädje av en minisemester! Är det solsemester är det nog lite tveksamt eftersom du ska ha gördel då men i övrigt märks inget utifrån.
Läs gärna under min rubrik "6,5 vecka" - vad jag kan minnas kändes det väldigt bra redan då. Inte som nu, men inte heller som de första veckorna.
Jag tror du kommer få det kanon!
Lycka till nu! Och berätta gärna hur du tycker allt är och om du undrar nåt och vill fråga så svarar jag så gott jag kan! Ingen fråga är för konstig!
kram
/e
Klart du kan ha glädje av en minisemester! Är det solsemester är det nog lite tveksamt eftersom du ska ha gördel då men i övrigt märks inget utifrån.
Läs gärna under min rubrik "6,5 vecka" - vad jag kan minnas kändes det väldigt bra redan då. Inte som nu, men inte heller som de första veckorna.
Jag tror du kommer få det kanon!
Lycka till nu! Och berätta gärna hur du tycker allt är och om du undrar nåt och vill fråga så svarar jag så gott jag kan! Ingen fråga är för konstig!
kram
/e
Svar till Eva: Vilken plastikkirug utförde operationen
Hej Eva, jag vände mig till Citadellkliniken i Landskrona och kirurgen heter Johan Nordquist. Han ska enligt vad jag har hört, vara en av de bästa i Sverige!
Lycka till!
Hälsningar
E
Lycka till!
Hälsningar
E
15 veckor - börjar glömma hur det var innan
De säger ju att man glömmer allt som gör ont efter en viss tid, alltså hur ont det gjorde. T ex när man fött ett barn. Skulle man komma ihåg smärtan hade alla haft max ett barn.
Jag har tre..
Jag tycker allt känns bra med min nya mage. Har börjat vänja mig vid utseendet. Och har nästan glömt hur den såg ut före operationen. Hade jag inte haft mina bilder hade jag aldrig kommit ihåg. Samma med smärtan, det går snart inte att minnas...men jag vet ju hur svårt jag hade att röra mig, resa mig, gå och skratta.
Om 10 dagar ska jag tillbaka till Citadellkliniken för återbesök. Sen är allt klart då??
Det konstiga är att det KÄNNS som att jag har min vanliga fluffiga mage kvar. Jag måste sätta handen där för att förstå att den är borta. Jag undrar om känslan finns kvar för alltid? Som att en amputerad kan känna sin amputerade kroppsdel?
Jag tejpar mitt ärr och det går bra. Inga öppna sår längre, men de bitarna där det varit små sår är rödare och lite bredare. Kanske förblir de tjockare..eller så tar det bara längre tid. Vi får se. Jag ska vara duktig och tejpa ärren så länge jag orkar.. jag har läst upp till ett år kan vara bra. Det är inga problem att tejpa. Ibland kliar det, då får huden vila några dagar och då tar jag ärr-salvan istället.
Känseln är densamma som innan, d v s ingen känsel på en handflatas område nedanför naveln.
Såret vid naveln är ju läkt men huden är rosa/vit och kommer kanske inte att få samma hudfärg som huden runt i kring. Vi ska snart på en veckas solsemester och jag ska fråga hur jag kan sola just den biten.. kanske ska jag ta zinkpasta på och blockera uv-strålarna helt.
Jag tror de flesta är nöjda med en sådan här operation. Den är självvald och i och med det är man från början optimistisk och positiv. Man vet att resultatet blir bättre än man hade innan och det positiva gör att man blir stark och orkar sig igenom smärtan. Hade jag varit det minsta tveksam om det hade jag inte gjort det.
Jag är alltså fortfarande jättenöjd..!!!
Återkommer om 10 dagar!
tjingeling /e
Jag har tre..
Jag tycker allt känns bra med min nya mage. Har börjat vänja mig vid utseendet. Och har nästan glömt hur den såg ut före operationen. Hade jag inte haft mina bilder hade jag aldrig kommit ihåg. Samma med smärtan, det går snart inte att minnas...men jag vet ju hur svårt jag hade att röra mig, resa mig, gå och skratta.
Om 10 dagar ska jag tillbaka till Citadellkliniken för återbesök. Sen är allt klart då??
Det konstiga är att det KÄNNS som att jag har min vanliga fluffiga mage kvar. Jag måste sätta handen där för att förstå att den är borta. Jag undrar om känslan finns kvar för alltid? Som att en amputerad kan känna sin amputerade kroppsdel?
Jag tejpar mitt ärr och det går bra. Inga öppna sår längre, men de bitarna där det varit små sår är rödare och lite bredare. Kanske förblir de tjockare..eller så tar det bara längre tid. Vi får se. Jag ska vara duktig och tejpa ärren så länge jag orkar.. jag har läst upp till ett år kan vara bra. Det är inga problem att tejpa. Ibland kliar det, då får huden vila några dagar och då tar jag ärr-salvan istället.
Känseln är densamma som innan, d v s ingen känsel på en handflatas område nedanför naveln.
Såret vid naveln är ju läkt men huden är rosa/vit och kommer kanske inte att få samma hudfärg som huden runt i kring. Vi ska snart på en veckas solsemester och jag ska fråga hur jag kan sola just den biten.. kanske ska jag ta zinkpasta på och blockera uv-strålarna helt.
Jag tror de flesta är nöjda med en sådan här operation. Den är självvald och i och med det är man från början optimistisk och positiv. Man vet att resultatet blir bättre än man hade innan och det positiva gör att man blir stark och orkar sig igenom smärtan. Hade jag varit det minsta tveksam om det hade jag inte gjort det.
Jag är alltså fortfarande jättenöjd..!!!
Återkommer om 10 dagar!
tjingeling /e
Svar till Anonym - om träning.....
När kan man börja träna igen frågade du.... igen?? : )
Jag tränade inte innan så det störde om man säger så.. men jag förstår och vet att jag måste göra NÅGONTING.
Jag skulle vilja säga att man kan börja träna efter 6 veckor, sen får man känna sig för, kanske inte göra 400 sit-ups direkt men att röra på sig, promenera, cykla och jogga borde fungera bra. Promenera kan man göra direkt, så mycket man orkar.
Man får känna efter själv. Är man dessutom tränad innan så kan man säkert börja lite tidigare. De första 8 v har man ju gördlarna som stöd.
Nu fick jag dåligt samvete... måste börja... : (
/e
Bilder - före och 9 v senare
8 veckor - är det klart nu?
Jaha... nu har det gått de där 8 veckorna som kändes som en evighet... Men om jag tänker lite så har det ju varit kämpigt emellanåt, men mest de första 3 veckorna, att leva med smärta dygnet runt. Men vet man att det bara är tillfälligt så får man stå ut.
Nu ska jag erkänna en sak och jag vill inte att någon som gör nåt liknande tar efter mig! Men jag har fuskat lite den senaste veckan..Det började med att jag köpte ett par vita byxor och provade dessa en eftermiddag /kväll utan någon gördel bara för att få ha nåt nytt på mig och eftersom de var vita så syns ju min byxgördel igenom så det var så det började.
Sen har jag haft gördeln mindre och mindre och tänkt: det är ju inte en magisk gräns efter exakt 8 veckor som allt blir bra. Känns det bra så är det bra.
Det känns bra. Ibland sticker det lite i magen..känns trött och jag vill sjunka in i min kutryggighet, men jag får tänka hela tiden att jag ska sträcka på mig.
Upptäckte häromdagen att det kommit ett nytt sår under tejpen..alltså att ärret på ett nytt ställe har öppnat sig lite och vätskat sig. Blev rejält besviken och fick mina ryck om att hela kroppen skulle ruttna i någon slags sjukhussjukan eller liknande, men Jonas lugnade mig och sa att "det kommer att bli bra, jag lovar" Så... då blir det ju det! Jag är expert inom ett område: att förstora allting.
Har inte tejpat på de två ställena där det är lite sårigt och genast torkar det upp och blir små skorpor. Nu ska jag vänta tills skorporna är helt borta innan jag tejpar igen. Det lär ta några veckor gissar jag. Resten tejpas flitigt. Svullnaden börjar alltmer försvinna och i takt med det blir magen mjukare och mer som en vanlig mage. Det blir fluffigt när man sitter hopböjd. Är tacksam för det, för annars hade det sett ganska onaturligt ut med tanke på att inte allt annat på kroppen är stramt och spänt.
Det spänner och stramar fortfarande och jag kan precis i dagarna ligga på mage utan att det är alltför obehagligt. Känselbortfallet är kvar. Jag har vant mig nästan helt.
Nästa vecka ska jag ta lite bilder och sen kommer jag förmodligen att skriva ca en gång i månaden. Gissar att det kommer att ta ett tag innan det känns HELT normalt..
Trevlig sommar till er som läser min blogg fortfarande...!
/e
Nu ska jag erkänna en sak och jag vill inte att någon som gör nåt liknande tar efter mig! Men jag har fuskat lite den senaste veckan..Det började med att jag köpte ett par vita byxor och provade dessa en eftermiddag /kväll utan någon gördel bara för att få ha nåt nytt på mig och eftersom de var vita så syns ju min byxgördel igenom så det var så det började.
Sen har jag haft gördeln mindre och mindre och tänkt: det är ju inte en magisk gräns efter exakt 8 veckor som allt blir bra. Känns det bra så är det bra.
Det känns bra. Ibland sticker det lite i magen..känns trött och jag vill sjunka in i min kutryggighet, men jag får tänka hela tiden att jag ska sträcka på mig.
Upptäckte häromdagen att det kommit ett nytt sår under tejpen..alltså att ärret på ett nytt ställe har öppnat sig lite och vätskat sig. Blev rejält besviken och fick mina ryck om att hela kroppen skulle ruttna i någon slags sjukhussjukan eller liknande, men Jonas lugnade mig och sa att "det kommer att bli bra, jag lovar" Så... då blir det ju det! Jag är expert inom ett område: att förstora allting.
Har inte tejpat på de två ställena där det är lite sårigt och genast torkar det upp och blir små skorpor. Nu ska jag vänta tills skorporna är helt borta innan jag tejpar igen. Det lär ta några veckor gissar jag. Resten tejpas flitigt. Svullnaden börjar alltmer försvinna och i takt med det blir magen mjukare och mer som en vanlig mage. Det blir fluffigt när man sitter hopböjd. Är tacksam för det, för annars hade det sett ganska onaturligt ut med tanke på att inte allt annat på kroppen är stramt och spänt.
Det spänner och stramar fortfarande och jag kan precis i dagarna ligga på mage utan att det är alltför obehagligt. Känselbortfallet är kvar. Jag har vant mig nästan helt.
Nästa vecka ska jag ta lite bilder och sen kommer jag förmodligen att skriva ca en gång i månaden. Gissar att det kommer att ta ett tag innan det känns HELT normalt..
Trevlig sommar till er som läser min blogg fortfarande...!
/e
7 veckor - 6 dagar kvar till "friheten"
Mmm...nu börjar det närma sig, slutet på den inklämda tiden, det korviga, varma och ibland lite bökiga.. Gördlar i all ära men det är kanske ändå skönast i frihet.
Men jag måste erkänna att mina båda gördlar varit "mina bästa kompisar" sen operationen. Utan dom har jag inte kunnat stå, gå och orka vara igång en hel dag. De har hjälpt mig jättemycket och är dessutom nödvändiga för läkningsprocessen.
Anett undrar hur det känns med kläderna.. om storleken ändrats...ja.. i midjan har det ändrats, 1 tumstorlek och det märks nu, 7 veckor efter operationen. Har ingen aning vad det blir i centimeter. Man får prova sig fram och inte handla något som man inte är beredd att avyttra ganska snabbt igen, kanske... Jag har inte handlat några byxor på hela tiden. Förutom idag, jag provade ett par jeans på rea, ett par vita och tog in den tum-storlek jag hade innan operationen och en mindre. Båda passade men den minsta satt bäst.
Fortfarande ett litet sår kvar i snittet som inte vill ge med sig. Jag har inte tejpat där, så jag märker att det blöder lite i min gördel. Det handlar om någon droppe, förmodligen för att det trycker o skaver lite. Räknar med att det är läkt inom 2 veckor. Sen tejp på!
Igår var det tvättstuga och kvavt ute... jag skulle jobba extra, min dotter skulle sköta tvätten och tänkte att jag kunde prova att promenera till jobbet utan gördlar. Det gick bra. Kändes bara liiiiite på kvällen...lite krökt i ryggen, jobbigt att sträcka sig.
På det hela taget känns det bättre och bättre igen. Blir starkare i magen. Svullnaden lägger sig och den riktiga mjuka magen kommer fram. Samma känselbortfall som innan, d v s under naveln och ut lite på sidorna, men på snittet och nedanför snitten har jag känsel.
Är inte orolig längre att något ska gå fel. Måste bara tänka på att äta rätt, och försöka att träna lite eller hålla igång med lite promenader.
Nu har jag semester i 3 veckor. Ska bli skönt.
/e
Men jag måste erkänna att mina båda gördlar varit "mina bästa kompisar" sen operationen. Utan dom har jag inte kunnat stå, gå och orka vara igång en hel dag. De har hjälpt mig jättemycket och är dessutom nödvändiga för läkningsprocessen.
Anett undrar hur det känns med kläderna.. om storleken ändrats...ja.. i midjan har det ändrats, 1 tumstorlek och det märks nu, 7 veckor efter operationen. Har ingen aning vad det blir i centimeter. Man får prova sig fram och inte handla något som man inte är beredd att avyttra ganska snabbt igen, kanske... Jag har inte handlat några byxor på hela tiden. Förutom idag, jag provade ett par jeans på rea, ett par vita och tog in den tum-storlek jag hade innan operationen och en mindre. Båda passade men den minsta satt bäst.
Fortfarande ett litet sår kvar i snittet som inte vill ge med sig. Jag har inte tejpat där, så jag märker att det blöder lite i min gördel. Det handlar om någon droppe, förmodligen för att det trycker o skaver lite. Räknar med att det är läkt inom 2 veckor. Sen tejp på!
Igår var det tvättstuga och kvavt ute... jag skulle jobba extra, min dotter skulle sköta tvätten och tänkte att jag kunde prova att promenera till jobbet utan gördlar. Det gick bra. Kändes bara liiiiite på kvällen...lite krökt i ryggen, jobbigt att sträcka sig.
På det hela taget känns det bättre och bättre igen. Blir starkare i magen. Svullnaden lägger sig och den riktiga mjuka magen kommer fram. Samma känselbortfall som innan, d v s under naveln och ut lite på sidorna, men på snittet och nedanför snitten har jag känsel.
Är inte orolig längre att något ska gå fel. Måste bara tänka på att äta rätt, och försöka att träna lite eller hålla igång med lite promenader.
Nu har jag semester i 3 veckor. Ska bli skönt.
/e
6,5 vecka - tid, luft och tålamod
Snart är 7 veckor avverkade - det har ju gått ganska fort ändå.
Svullnaden har börjat försvinna sakta ovanför naveln. Den mjuka vanliga magen börjar synas och den är inte lika platt och spänd som den var innan. Och jag tror faktiskt att den kommer att se väldigt normal ut när det är klart. En helt vanlig mage.
Såret är nästan helt läkt kring naveln. Jag tror det är att det luftas på natten som gör att det nu går lite fortare. Känns fortfarande som sammandragningar när jag reser mig och börjar gå, glömmer bort att sträcka på ryggen emellanåt. Såna där småsaker som man kan skriva om här, men som är i-landsproblem, egentligen. Okej.. den här bloggen SKA handla om bukplastik men ibland tycker jag att det är riktigt tramsigt och fåfängt att vara missnöjd med sin kropp när man har tak över huvudet, ett jobb och en bunke friska barn samt en underbar man, fina vänner och stolta föräldrar...
Jag har börjat bära hem matkassar nu. Det går bra, klart det känns lite, men korta sträckor fungerar. Jag har fuskat lite igen och använder inte den obekväma gördeln, för det har varit sommarväder och jag har haft åtsittande kläder och det ser helt enkelt inte klokt ut när den övriga huden samlas över och under gördeln som två bilringar...
Nu är det 1,5 vecka tills jag inte ska ha någonting alls kring magen längre... är jag redo?? Jag vet inte faktiskt.. Jag kanske kommer att vilja ha min "MissMary" ännu längre? Vi får se. Det kan hända mycket på en vecka kanske? Sen behöver jag nog börja träna lite, stärka upp ryggen och kanske hålla min nya mage i trim. Inget jag längtar efter men jag har tvingat Jonas att tvinga mig. Smart va?
Jag har börjat fundera på vilken sorts bikini jag ska köpa, vilken modell jag ska välja... jag har inte vågat kolla och inte vågat prova någon ännu.
Det regnar ändå nu så....
/e
Svullnaden har börjat försvinna sakta ovanför naveln. Den mjuka vanliga magen börjar synas och den är inte lika platt och spänd som den var innan. Och jag tror faktiskt att den kommer att se väldigt normal ut när det är klart. En helt vanlig mage.
Såret är nästan helt läkt kring naveln. Jag tror det är att det luftas på natten som gör att det nu går lite fortare. Känns fortfarande som sammandragningar när jag reser mig och börjar gå, glömmer bort att sträcka på ryggen emellanåt. Såna där småsaker som man kan skriva om här, men som är i-landsproblem, egentligen. Okej.. den här bloggen SKA handla om bukplastik men ibland tycker jag att det är riktigt tramsigt och fåfängt att vara missnöjd med sin kropp när man har tak över huvudet, ett jobb och en bunke friska barn samt en underbar man, fina vänner och stolta föräldrar...
Jag har börjat bära hem matkassar nu. Det går bra, klart det känns lite, men korta sträckor fungerar. Jag har fuskat lite igen och använder inte den obekväma gördeln, för det har varit sommarväder och jag har haft åtsittande kläder och det ser helt enkelt inte klokt ut när den övriga huden samlas över och under gördeln som två bilringar...
Nu är det 1,5 vecka tills jag inte ska ha någonting alls kring magen längre... är jag redo?? Jag vet inte faktiskt.. Jag kanske kommer att vilja ha min "MissMary" ännu längre? Vi får se. Det kan hända mycket på en vecka kanske? Sen behöver jag nog börja träna lite, stärka upp ryggen och kanske hålla min nya mage i trim. Inget jag längtar efter men jag har tvingat Jonas att tvinga mig. Smart va?
Jag har börjat fundera på vilken sorts bikini jag ska köpa, vilken modell jag ska välja... jag har inte vågat kolla och inte vågat prova någon ännu.
Det regnar ändå nu så....
/e
5 veckor - hellre gör jag om detta än går till tandläkaren!
Usch - jag är såååå sjåpig! Jag har varit hos tandläkaren och lagat ett hål - egentligen bytt ut en amalgamfyllning och lagat ett hål som satt bredvid och började ta över! Men sökte för att det ilar i en annan tand.. fick veta att den kan gå sönder i framtiden och då får man försöka laga eller rotfylla.
Då började jag gråta, för jag är SÅ LIVRÄDD FÖR TANDLÄKAREN!
Okej.. nu är det ett enormt i-landsproblem det där, att känna obehag att få sina tänder fixade. Men jag är så himla rädd. Jag kan bara inte förklara det. Är inte spruträdd, inte rädd för smärta i övrigt, jag har ju för fasen gått igenom en stor bukplastikoperation! Det enda jag var rädd för var att sövas.. men nu när jag tänker efter så skulle jag med glädje bli sövd om de fixade min tand under tiden.. Getingar är också VÄLDIGT HEMSKA.
Nog om det.
Det hjälpte ju att göra som syster Lotta sa: Att ha den obekväma gördeln så mycket som möjligt. Det gör fortfarande ont runt omkring naveln - sticks och kliar ibland.. värker och molar ibland, men knutan jag kände innan är nog borta (har inte undersökt mig så jättenoga. Jag började även tejpa över den lilla 5-cm långa biten på snittet som var lite infekterat innan, men igår såg jag att det inte blivit bra, så nu är det 6 cm som är i frihet.. misstänker att den biten på ärret inte kommer att bli lika fint som den övriga sträckan. Ser även ut som om det sitter några stygn i vänstra änden av snittet, ut mot höften alltså.
Ska ringa henne imorgon och fråga om jag ska dra ut dom!!! ???
Min bil har krånglat lite vilket gjort att jag åkt tåg till Jonas när jag ska dit. I morse var det bråttom när jag skulle hem och till mitt jobb. Bussen kom och en annan kille sprang förbi. Jag gick där och tänkte: nää.. jag kan inte springa, jag har ju opererat mig... och sen - tänkte jag: vadå?? klart jag kan! Så jag sprang och det kändes ju jättebra! Bättre än innan jag opererade mig.. inget som skumpade runt innanför och utanför trosorna! Sen hur min kondition är behöver vi inte gå in på. Men jag kan springa i alla fall, utan att ha ont.
Känseln kanske har återvänt lite till mot förra veckan. Är inte helt säker.. men eventuellt känns det svagt i området som är under naveln. Men konstigt nog känns det bra kring snittet..något bedövat möjligen, men inte som under naveln. Och apropå nervskador - så är det "avskalade låret"-känslan borta sen länge. Har bara glömt att kommentera det.
Så visst händer det grejor emellanåt, även om det inte händer nåt varje dag precis.
Jag har köpt ett par jättesöta trosor på Ellos...eller var det Haléns? Söta, lite genomskinliga men mönstrade i blommöster och en pytteliten volang... Kände mig lyxig och fin, trots att det var en rea-trosa för 19 kr! Men vad gör det?? Jag tror aldrig jag har haft en sån fin trosa i hela mitt liv. För när jag var tonåring och fortfarande smal så fanns det inte sånt här som finns idag. Då var det väl Sloggi som gällde. Eller ribbtrosor.
...nu mot tvättstugan!
/e
Bilder - före och 4 veckor senare
4 veckor - sakta men säkert
Första natten utan någon gördel.. vet inte om det var bättre eller sämre. Jag är rädd att stöta i magen och kan inte ligga som jag vill ändå, men okej.. jag erkänner, det var nog bättre utan.
Om det inte varit för att jag har ont en bit ovanför naveln - känner ibland en liten knuta, så hade jag inte klagat alls faktiskt.. men det gör faktiskt ont. Kan inte säga om det har med såret kring naveln att göra eller om det är nåt muskulärt. Eller bara nerver.
Ringde sköterskan igår och hon tyckte vi skulle ha lite is i magen och vänta en vecka. Hon påminde vikten av att ha gördeln och då menar hon inte den med ben som är öppen i grenen , utan den andra obekväma korviga hårda knöliga saken... Den har jag inte haft på en vecka utan bott i den andra (och handtvättat den) som är lättare och slätar ut silhuetten och inte så varm framför allt. Det ska ju finnas en chans för det där såret att läka någon gång också.. vilket inte är så lätt, när magen är instängd dygnet runt.
Men nu när jag inte har nåt på nätterna så hoppas jag att såret ska hinna torka upp lite mellan varven. Vi får se. Det går heller ine alls att bära något som väger mer än 1-2 kg.. då gör det vansinnigt ont där. Jag gissar att det är nåt med ett muskelfäste..?? eller??
I helgen bytte jag själv kirurgtejpen på mitt snitt. Gick hur bra som helst. Fortfarande en liten bit som inte är ihopläkt, och som jag snart ska börja tejpa igen.. vi får se.
Kan fortfarande inte stå och gå rak. Det är störigt. Men det går bara inte.. mest för att det gör ont där... i den där knutan eller vad det är. Det bränner och svider på en 5-kronas område ungefär.. och ibland sticker det till som om man får nåt vasst i magen. Men det gör ont varje steg man tar och enda gången det inte känns är när jag legat ner en stund. Då släpper det.
Det har ju som sagt bara gått 4 veckor, det sker inga underverk på en sån kort tid. Måste ha tålamod.
I helgen tog vi lite foton på min mage. Jag ska presentera dem i veckan.
/e
Om det inte varit för att jag har ont en bit ovanför naveln - känner ibland en liten knuta, så hade jag inte klagat alls faktiskt.. men det gör faktiskt ont. Kan inte säga om det har med såret kring naveln att göra eller om det är nåt muskulärt. Eller bara nerver.
Ringde sköterskan igår och hon tyckte vi skulle ha lite is i magen och vänta en vecka. Hon påminde vikten av att ha gördeln och då menar hon inte den med ben som är öppen i grenen , utan den andra obekväma korviga hårda knöliga saken... Den har jag inte haft på en vecka utan bott i den andra (och handtvättat den) som är lättare och slätar ut silhuetten och inte så varm framför allt. Det ska ju finnas en chans för det där såret att läka någon gång också.. vilket inte är så lätt, när magen är instängd dygnet runt.
Men nu när jag inte har nåt på nätterna så hoppas jag att såret ska hinna torka upp lite mellan varven. Vi får se. Det går heller ine alls att bära något som väger mer än 1-2 kg.. då gör det vansinnigt ont där. Jag gissar att det är nåt med ett muskelfäste..?? eller??
I helgen bytte jag själv kirurgtejpen på mitt snitt. Gick hur bra som helst. Fortfarande en liten bit som inte är ihopläkt, och som jag snart ska börja tejpa igen.. vi får se.
Kan fortfarande inte stå och gå rak. Det är störigt. Men det går bara inte.. mest för att det gör ont där... i den där knutan eller vad det är. Det bränner och svider på en 5-kronas område ungefär.. och ibland sticker det till som om man får nåt vasst i magen. Men det gör ont varje steg man tar och enda gången det inte känns är när jag legat ner en stund. Då släpper det.
Det har ju som sagt bara gått 4 veckor, det sker inga underverk på en sån kort tid. Måste ha tålamod.
I helgen tog vi lite foton på min mage. Jag ska presentera dem i veckan.
/e
3 veckor
Två dagar har jag jobbat och 2 "fester" har jag varit på. Den ena var jättejobbig och den andra gick jättebra! Vad var skillnaden? Jo, jag stod upp på den ena och satt ner på den andra.
Att stå upp i några timmar var INTE skönt kan jag säga.. Det gjorde ont precis överallt i magen, det var riktigt jobbigt. Dagen efter, i fredags, hade vi en vårfest på jobbet. Vi satt ju mycket eller ja.. i princip hela tiden, åt mat, pratade och minglade ytterst lite. Dessutom körde jag, så jag kunde åka när som helst. En bra trygghet om man vill hem snabbt.
Jonas har varit hos oss (mig och barnen) i lördags - måndags morse och trots att jag tagit det lugnt och Jonas har lagat maten och kört bilen, så har jag känt mig hängig, frusen och trött.
Tyckte i morse att såret vid naveln blivit något mindre... men säker är jag inte. Har inte haft på något nät med salva som jag fick av sköterskan på två dagar nu, men det kliar inte där längre.. Kanske??? hoppas hoppas... Det är lång väg kvar, och det är lika envist på morgnarna.. men till slut så kommer det att ljusna.
En väldigt rolig tanke fick jag (och Jonas) i helgen... jag kom på att jag på den amerikanska sidan sett att det var en man som gjort en tummy-tuck (bukplastik) och det såg jättefint ut. Men - har de också en sån där byxgördel som är öppen i grenen???? Jag tänker på det ofta nu... *ler för mig själv* hur det skulle se ut...och Jonas undrade nog hur det skulle kännas. Tur att jag inte kom på den frågan för 2 veckor sedan när jag inte kunde skratta.. Nu går det sådär.. men jag kan i alla fall.
Får väl övertala Jonas att prova min sen.. så får jag svaret och han också! *skrattar högt*
Natti/e
Att stå upp i några timmar var INTE skönt kan jag säga.. Det gjorde ont precis överallt i magen, det var riktigt jobbigt. Dagen efter, i fredags, hade vi en vårfest på jobbet. Vi satt ju mycket eller ja.. i princip hela tiden, åt mat, pratade och minglade ytterst lite. Dessutom körde jag, så jag kunde åka när som helst. En bra trygghet om man vill hem snabbt.
Jonas har varit hos oss (mig och barnen) i lördags - måndags morse och trots att jag tagit det lugnt och Jonas har lagat maten och kört bilen, så har jag känt mig hängig, frusen och trött.
Tyckte i morse att såret vid naveln blivit något mindre... men säker är jag inte. Har inte haft på något nät med salva som jag fick av sköterskan på två dagar nu, men det kliar inte där längre.. Kanske??? hoppas hoppas... Det är lång väg kvar, och det är lika envist på morgnarna.. men till slut så kommer det att ljusna.
En väldigt rolig tanke fick jag (och Jonas) i helgen... jag kom på att jag på den amerikanska sidan sett att det var en man som gjort en tummy-tuck (bukplastik) och det såg jättefint ut. Men - har de också en sån där byxgördel som är öppen i grenen???? Jag tänker på det ofta nu... *ler för mig själv* hur det skulle se ut...och Jonas undrade nog hur det skulle kännas. Tur att jag inte kom på den frågan för 2 veckor sedan när jag inte kunde skratta.. Nu går det sådär.. men jag kan i alla fall.
Får väl övertala Jonas att prova min sen.. så får jag svaret och han också! *skrattar högt*
Natti/e
Svar till Anette - frågor om gördlar och dess bekvämlighet...
Anette undrar lite hur gördeln fungerar. Här kommer den på bild...
Och ja.. som man ser så korvar den sig, både vid låren och bak i ryggen. Den är skön och stöder och gör att man lättare kan gå omkring och den ska vara på för läkningens skull, så den fyller två funktioner.
Inte helt lätt att få på den själv i början, men med lite övning så går det. Jag står upp med ryggen mot en vägg och drar ihop för kung o fosterland
Under gördeln har jag också numera den andra byxgördeln:
Varför kan man undra? Jo, dels för att släta ut sina egna valkar som den andra gördeln framhäver och dels för att platta ut magen så att naveln inte trycks ihop så att såret blir värre. Dessutom är det lite lättare att ha jeans eller andra byxor - men räkna med att behöva rätta till många gånger om dagen, varje gång du suttit ner o ska resa dig... det är bara till att inse.
Skulle man få lite panik emellanåt på den vanliga gördeln så kan man ta av den och enbart använda den här någon timme tills man blir mindre varm/irriterad... Eller - när man tvättar den andra o s v.. på natten har jag linne OCH den andra gördeln utanpå (den med kardborrknäppning)
Det är jobbigt med dessa gördlar - men inget som man ska klaga på för mycket - har man väl kommit så här långt, så är det värsta gjort ändå! Det är bara att kämpa på och vara glad att man är frisk.
/e
Och ja.. som man ser så korvar den sig, både vid låren och bak i ryggen. Den är skön och stöder och gör att man lättare kan gå omkring och den ska vara på för läkningens skull, så den fyller två funktioner.
Inte helt lätt att få på den själv i början, men med lite övning så går det. Jag står upp med ryggen mot en vägg och drar ihop för kung o fosterland
Under gördeln har jag också numera den andra byxgördeln:
Varför kan man undra? Jo, dels för att släta ut sina egna valkar som den andra gördeln framhäver och dels för att platta ut magen så att naveln inte trycks ihop så att såret blir värre. Dessutom är det lite lättare att ha jeans eller andra byxor - men räkna med att behöva rätta till många gånger om dagen, varje gång du suttit ner o ska resa dig... det är bara till att inse.
Skulle man få lite panik emellanåt på den vanliga gördeln så kan man ta av den och enbart använda den här någon timme tills man blir mindre varm/irriterad... Eller - när man tvättar den andra o s v.. på natten har jag linne OCH den andra gördeln utanpå (den med kardborrknäppning)
Det är jobbigt med dessa gördlar - men inget som man ska klaga på för mycket - har man väl kommit så här långt, så är det värsta gjort ändå! Det är bara att kämpa på och vara glad att man är frisk.
/e
Bild - obs känsliga personer varnas..!
Här är jag hos sköterskan på kliniken och har tagit bort tejpen från snittet. Det ser fint ut och även om ni inte tycker det så är det fint i läkar/sköterske-ögon.
Att det är inflammerat kring naveln är ganska normalt och beror på att det är svullet på sidorna på magen och när man drar ihop gördeln så "viks" huden ihop och det blir till slut ett skavsår. Inget farligt -det kommer att läka sen men det tar tid.
Det är fortfarande svullet i magen, ingen vätska verkar finnas kvar men det är svullet och känns stumt och tjockt. Det är även svullet fortfarande över blygdbenet/venusberget (vad heter det??).
Ärren ska tejpas om var tionde dag och på ett litet ställe var det lite irriterad så där ska jag inte ha någon tejp på 14 dagar.... bara kompress och gördel på.
Nästa gång jag kommer på besök är om 2 månader. Då ska jag träffa kirurgen och ta efter-bilder (gissar jag)
Allt tar tid...
ok.... scrolla nu så kommer bilden...
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
Att det är inflammerat kring naveln är ganska normalt och beror på att det är svullet på sidorna på magen och när man drar ihop gördeln så "viks" huden ihop och det blir till slut ett skavsår. Inget farligt -det kommer att läka sen men det tar tid.
Det är fortfarande svullet i magen, ingen vätska verkar finnas kvar men det är svullet och känns stumt och tjockt. Det är även svullet fortfarande över blygdbenet/venusberget (vad heter det??).
Ärren ska tejpas om var tionde dag och på ett litet ställe var det lite irriterad så där ska jag inte ha någon tejp på 14 dagar.... bara kompress och gördel på.
Nästa gång jag kommer på besök är om 2 månader. Då ska jag träffa kirurgen och ta efter-bilder (gissar jag)
Allt tar tid...
ok.... scrolla nu så kommer bilden...
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
<
Dag 16 - dan före stygnborttagardagen
Ikväll har jag suttit och studerat en massa före- och efterbilder från amerikanska kirurgers arbete. Intressant och lite kul att det blir så bra! Det ger hopp!
Är som sagt störd över att ha en lätt inflammation i en såryta som inte är opererad... känns inte helt kul. Men imorgon ska jag till Lotta på kliniken och ta några stygn i naveln, så då får hon ju säga om det är normalt eller om något annat ska göras. Mår i alla fall inte dåligt..det bara kliar och sticks!
På den amerikanska sidan finns en liten 3D - film om hur ingreppet går till. För dom som vill så kan ni klicka på länken och lära er mer.
http://www.locateadoc.com/plastic-surgery-3d.cfm?pid=5&aid=18
Klicka på Body - och sen "Full tummy tuck" och sen rullar en tecknad film upp i 13 delar.
Har kört bil idag - det gick fint. Det är bara in och ur och stadskörning som inte känns jätteskönt.. men det funkar i alla fall.
Rapporterar mer imorgon - nu ska jag försöka sova. Sova mer än 5 timmar. Om det går.
/e
Är som sagt störd över att ha en lätt inflammation i en såryta som inte är opererad... känns inte helt kul. Men imorgon ska jag till Lotta på kliniken och ta några stygn i naveln, så då får hon ju säga om det är normalt eller om något annat ska göras. Mår i alla fall inte dåligt..det bara kliar och sticks!
På den amerikanska sidan finns en liten 3D - film om hur ingreppet går till. För dom som vill så kan ni klicka på länken och lära er mer.
http://www.locateadoc.com/plastic-surgery-3d.cfm?pid=5&aid=18
Klicka på Body - och sen "Full tummy tuck" och sen rullar en tecknad film upp i 13 delar.
Har kört bil idag - det gick fint. Det är bara in och ur och stadskörning som inte känns jätteskönt.. men det funkar i alla fall.
Rapporterar mer imorgon - nu ska jag försöka sova. Sova mer än 5 timmar. Om det går.
/e
Min högsta dröm - två gördlar på samma gång!
Okej, nu har jag pratat med min sköterska om mitt lilla "brännsår" vid naveln... det var helt okej att lufta lite, men inte gå omkring eller sitta upp utan gördel... nej, det vet jag. Att det blir ett veck när gördeln dras ihop kring naveln var vanligt och hon sa att det krånglar lite i början. Rekommendationen var en kompress och sen på med gördlarna. Inte alsolsprit då?? Nej... det kunde ju svida, sa hon.. (men jag känner ju inget så... mmm... vi får se...lite sprit måste man nog ha)
När jag blev utskriven fick jag även med mig en gördel som liknar en sparkdräkt med korta ben i strumpbyxematerial... den kunde jag ha om jag t ex behövde tvätta den vanliga gördelkorsetten. Nu kom jag på att jag har den och Lotta tipsade mig om att ha den under korsetten så plattas magen ut lite innan man drar åt korsetten.
Så sagt och gjort.. benen var inga problem att kliva i. Upptäckte till min fasa/förtjusning att grenen var öppen... ehh..jaaa...fritt för fantasin att flöda. Men det verkar lite praktiskt med tanke på hur intryckt jag nu blir när jag ska trä på denna "andra hud". Ett ettans toalettbesök hade tagit en kvart annars. Den såg ut att vara ca 3 nummer för liten.
I sidorna är det hyskor och hakar först som man häktar i varandra för att över huvud taget ska kunna dra upp blixtlåset. Alltså hela vägen på varje sida... men - det känns helt super! Jag tror jag ska ha den resten av livet! Det är bh-band som man sätter fast i små tyghållare...och en söt liten ros mitt mellan brösten.... ja... och alldeles platt blir man!
Eftersom jag är lite blyg av mig så ville jag inte avbilda mig själv i den här underbara kreationen så jag hittade en exakt kopia på en blondie på nätet - och ser att den kostar 109 dollar i USA. Ojsan... den fick jag bara, så det ingick i priset! Det känns lite lyxigt..
Snygg va!? Se hur käckt hon håller sin högerhand...ser så avslappnat ut..
Nåja.. den var klart bättre än jag trodde. och det är inte nylonstrumpematerial.. mycket stummare..
/e
Efter 2 veckor - myrorna har anlänt
Ja...igår var det två veckor sen jag låg på operationsbordet och tänkte: vad har jag gett mig in på? Men - det har ju gått bra, tycker jag... eller så är det som det är när man föder barn. Kroppen är funtad så att man ska glömma det jobbiga och smärtsamma och blicka framåt kring det som kommer ut positivt. Som ett nyfött barn gör om allt går bra.
Jag har ju fått en ny mage. Som kliar. Fruktansvärt! Naveln är ju det området som kommer ta längst tid att läka vilket märks nu. Det vätskar sig där och känns inte helt fräscht när jag avlägsnar korsetten. Jag är känsligt för sånt där och inbillar mig att jag håller på att ruttna ihop fullständigt, men förmodligen är det helt normalt. Ska ringa idag för säkerhets skull. Jag vräkte på alsolsprit, och tryckte dit en indränkt bomullspad en stund...men jag återkommer om det är en bra metod.
Helgen har gått bra, kan nästan gå/stå rak, men liiite smått krokig är jag och det känns ju i rygg och nacke. Borde göra lite övningar för att stärka upp muskulaturen igen. Det känns väldigt skumt att promenera. Magen drar ihop sig exakt som om man har sammandragningar i slutet av en graviditet. Jag kan inte gå så fort som jag skulle vilja. Jag har inte "sovit middag" sen i torsdags... men ändå sover jag bara 4-5 timmar och därefter 1 timme efter en stunds vakenhet. Det spänner, svider och kryper i alla sår och vrår och det är svårt att koncentrera sig på nåt annat än att komma på hur man ska klia tillbaka. Magen ser likadan ut, den är spänd, hård och känns svullen. Har ingen känsel i och runt naveln samt även hela området nedanför naveln..på små ställen kan man känna något, MEN det känns inte där man rör utan 10 cm därifrån... Helskumt! Jovisst ja, jag köpte mer ärr-tejp i helgen. Den har börjat släppa runt det stora snittet så vi klippte bort all lös tejp och satte dit ny. Ärren ska tejpas i 6 månader för snyggast resultat. Ett litet litet bestyr måste jag säga. Att slarva med det verkar jättekonstigt...Tejpen sitter ju där i 10 dagar så det blir ju inte så ofta man behöver greja med det, anser jag!
I morse fick jag Helsingborgs Dagblad i brevlådan. Min kollega Kiki har fixat en gratisprenumeration i 2-3 månader! Jag tackar!!! Allt som distraherar är välkommet!
Jag har tänkt börja jobba på fredag. Kontorsarbete borde jag klara av, förutom att jag nog kommer att få jäkligt ont i ryggen. Är man bara förberedd på det så kan man ta det bättre.
/e
Jag har ju fått en ny mage. Som kliar. Fruktansvärt! Naveln är ju det området som kommer ta längst tid att läka vilket märks nu. Det vätskar sig där och känns inte helt fräscht när jag avlägsnar korsetten. Jag är känsligt för sånt där och inbillar mig att jag håller på att ruttna ihop fullständigt, men förmodligen är det helt normalt. Ska ringa idag för säkerhets skull. Jag vräkte på alsolsprit, och tryckte dit en indränkt bomullspad en stund...men jag återkommer om det är en bra metod.
Helgen har gått bra, kan nästan gå/stå rak, men liiite smått krokig är jag och det känns ju i rygg och nacke. Borde göra lite övningar för att stärka upp muskulaturen igen. Det känns väldigt skumt att promenera. Magen drar ihop sig exakt som om man har sammandragningar i slutet av en graviditet. Jag kan inte gå så fort som jag skulle vilja. Jag har inte "sovit middag" sen i torsdags... men ändå sover jag bara 4-5 timmar och därefter 1 timme efter en stunds vakenhet. Det spänner, svider och kryper i alla sår och vrår och det är svårt att koncentrera sig på nåt annat än att komma på hur man ska klia tillbaka. Magen ser likadan ut, den är spänd, hård och känns svullen. Har ingen känsel i och runt naveln samt även hela området nedanför naveln..på små ställen kan man känna något, MEN det känns inte där man rör utan 10 cm därifrån... Helskumt! Jovisst ja, jag köpte mer ärr-tejp i helgen. Den har börjat släppa runt det stora snittet så vi klippte bort all lös tejp och satte dit ny. Ärren ska tejpas i 6 månader för snyggast resultat. Ett litet litet bestyr måste jag säga. Att slarva med det verkar jättekonstigt...Tejpen sitter ju där i 10 dagar så det blir ju inte så ofta man behöver greja med det, anser jag!
I morse fick jag Helsingborgs Dagblad i brevlådan. Min kollega Kiki har fixat en gratisprenumeration i 2-3 månader! Jag tackar!!! Allt som distraherar är välkommet!
Jag har tänkt börja jobba på fredag. Kontorsarbete borde jag klara av, förutom att jag nog kommer att få jäkligt ont i ryggen. Är man bara förberedd på det så kan man ta det bättre.
/e
Dag 10-11 Navelskådning
Ja.. nu händer väl inte så jättemycket med min mage, tycker jag.. Allt är samma. Lite mindre träningsvärk dag för dag.. har inte provat att skratta mer... men däremot har jag behövt nysa vilket inte fungerade.. Jag tänkte: ähh.. jag måste nu, låt det göra ont.. Men nysningen uteblev som en kort flämtning och sen en sveda i hela magen som om det översta hudlagraet lossnade från underlaget..jag befann mig på ICA.. såg nog konstigt ut..blev paff.
Fokuserar lite på min nya navel nu, det står överallt att det ska vätska sig där.. vilket inte låter så värst trevligt, men hittills har det inte synts mycket till vätska... bara några prickar att torka bort med lite papper... men däremot röda strimmor uppåt nedåt på huden... eftersom jag inte har någon känsel i området kan jag inte säga om det är inflammerat eller inte..men jag tar tempen varje morgon och är den normal så har jag ingen allvarlig åkomma, anser jag när det gäller min bukplastik i alla fall..
pms har jag.
Bölar hela tiden. Härligt!
Jo en trevlig sak till! Jag fick på mig min älskade älskade gördelkorsett alldeles själv i morse.. Gjorde som sköterskan Lotta sa: stå med ryggen mot en vägg och pressa ryggen mot väggen och sen dra för kung o fosterland och mecka lite så kom den på plats till slut. Skönt! Har oroat mig för det.
Dessutom har jag tagit bort de fluffiga stora "kompresserna" som skyddat huden och ersatt med ett linne istället. Lite mindre tjockt. Jag inser att svullnaden kommer att vara länge länge... och jag kan inte ha mer än mina innan för stora jeans.... som passar nu!!
hmm.... längtar efter att få ha mina kläder igen...
I helgen åker jag till Jonas, och om jag orkar ska jag kanske handla något att ha på underdelen, typ några leggings kanske... gummibandsbyxor.. verkar vara modellen för mig ett tag.
Tog inga panodil igår kväll - har inte tagit några i morse heller. Det är ju också bra!
Så man kan säga att det stämmer som jag läst. De första 10 dagarna är värst... längre än så ska man nog inte behöva äta värktabletter.. men jag kanske är smärttålig eller så är jag en mes. Allt är så individuellt. Självklart ska man ta värktabletter så länge man känner att man måste, men att över-proppa sig med medicin är onödigt. Speciellt om det ger biverkningar, som jag fick med yrsel och illamående... har hellre lite ondare då! Man kan börja försitktigt ! Det är ju inte hela världen om man inte får sova en natt... för att man endast haft panodil/dexofen... funkar inte det så får man gå på det tunga artilleriet som Citodon till natten, vilket jag aldrig använde... men det är ju jag det.!
Har fortfarande lite svamp på tungan... sååå fräsch.. har gurglat med citron och borstat med tandborste så jag klöks.. o magen hoppar och svider... svamp som biverkning från penicillinet innan.. No kissing??? Vi får hålla handen i helgen....
okej... allt det andra då? svamp i underlivet? - borta! hemorojderna ? - mindre, men kvar
Så.... ett big smile inför helgen, eller??
bye/e
Fokuserar lite på min nya navel nu, det står överallt att det ska vätska sig där.. vilket inte låter så värst trevligt, men hittills har det inte synts mycket till vätska... bara några prickar att torka bort med lite papper... men däremot röda strimmor uppåt nedåt på huden... eftersom jag inte har någon känsel i området kan jag inte säga om det är inflammerat eller inte..men jag tar tempen varje morgon och är den normal så har jag ingen allvarlig åkomma, anser jag när det gäller min bukplastik i alla fall..
pms har jag.
Bölar hela tiden. Härligt!
Jo en trevlig sak till! Jag fick på mig min älskade älskade gördelkorsett alldeles själv i morse.. Gjorde som sköterskan Lotta sa: stå med ryggen mot en vägg och pressa ryggen mot väggen och sen dra för kung o fosterland och mecka lite så kom den på plats till slut. Skönt! Har oroat mig för det.
Dessutom har jag tagit bort de fluffiga stora "kompresserna" som skyddat huden och ersatt med ett linne istället. Lite mindre tjockt. Jag inser att svullnaden kommer att vara länge länge... och jag kan inte ha mer än mina innan för stora jeans.... som passar nu!!
hmm.... längtar efter att få ha mina kläder igen...
I helgen åker jag till Jonas, och om jag orkar ska jag kanske handla något att ha på underdelen, typ några leggings kanske... gummibandsbyxor.. verkar vara modellen för mig ett tag.
Tog inga panodil igår kväll - har inte tagit några i morse heller. Det är ju också bra!
Så man kan säga att det stämmer som jag läst. De första 10 dagarna är värst... längre än så ska man nog inte behöva äta värktabletter.. men jag kanske är smärttålig eller så är jag en mes. Allt är så individuellt. Självklart ska man ta värktabletter så länge man känner att man måste, men att över-proppa sig med medicin är onödigt. Speciellt om det ger biverkningar, som jag fick med yrsel och illamående... har hellre lite ondare då! Man kan börja försitktigt ! Det är ju inte hela världen om man inte får sova en natt... för att man endast haft panodil/dexofen... funkar inte det så får man gå på det tunga artilleriet som Citodon till natten, vilket jag aldrig använde... men det är ju jag det.!
Har fortfarande lite svamp på tungan... sååå fräsch.. har gurglat med citron och borstat med tandborste så jag klöks.. o magen hoppar och svider... svamp som biverkning från penicillinet innan.. No kissing??? Vi får hålla handen i helgen....
okej... allt det andra då? svamp i underlivet? - borta! hemorojderna ? - mindre, men kvar
Så.... ett big smile inför helgen, eller??bye/e
