Svar till J: om att få sig en viktlektion av läkare

Jag kan sätta mina bröst på att ingen läkare inom den privata sektorn läxar upp patienter om deras vikt. Speciellt inte om man bara har ett bmi på 26, som både du och jag har.
Jag kände mig ganska förnedrad av sköterskan på lasarettet, över att få ett nedslående svar när jag väntat så länge och äntligen gått ner 25 kg. Och skäl som att "det läker bättre" och att "resultatet blir bättre" om du minskar till bmi 25 blir svåra att förstå när det inte är riktigt sant.
Landstinget har satt en gräns på bmi 25 för att det räknas inom normalviktig enligt normer som är satta för en hel värld (så är det väl?). Men en person som tränar t ex kan ha ett högt bmi, över 25, och ändå vara "normal".
Det hade varit lättare att bara få höra: detta är bestämt som en gräns och för rättvisans skull går vi efter den och inte efter hur någon ser ut, då vi skulle få klagomål från förtvivlade kvinnor som hade känt sig orättvist behandlade för att just deras kropp inte såg "normal" ut.
Men om jag får tycka något så måste man som läkare även titta på patienten, prata, förstå och informera. Jag tycker inte att jag fick det bemötandet vid mitt besök hos landstinget men jag kan också haft otur. Du fick i alla fall träffa en läkare och han/hon berättade kanske så som jag nyss skrev, att det är den gränsen de satt.
Man får också respektera detta, då alla har sina olika skäl. Det som är lite synd inom offentlig vård kring dessa "ämnen" är kanske att det kunde stå lite mer om det, eller informeras bättre så att man vet reglerna från början. Exempelvis kan en husläkare informera om regler för en bröstförminskning, dit man kanske vänder sig från allra första början..
Detta är bara lite tankar från min sida som jag ventilerade i det här svaret till dig, J. Jag förstår hur du känner det och jag tror du kommer att bli nöjd oavsett om du gör din operation privat eller inte.
Jag önskar dig lycka till med allt!
hälsningar
/e

Kommentarer
Postat av: J

På torsdag beger jag mig till citadellkliniken och har min konsulation och efter 6 år av ångest kommer jag känna mig befriad :)

Åter igen tack för din blogg, jag har fått många svar på frågor som har rullat runder i huvudet

2010-01-10 @ 03:57:24
Postat av: Lotta

Hejsan!

Kul att läsa din blogg då jag också ska genomgå en bröstförminskning!



Skulle vilja veta mer om hur det var på just själva operations-dagen och tiden efter, om det gjorde väldigt ont, hur begränsad man är och hur länge?



Tack på förhand! :)

2010-01-11 @ 12:35:44
Postat av: Bam

Är en tjej på 19 år, ska få eftermånga om och men äntligen få göra min bröstreduktion genom Landstinget. Jag har ett BMI på 26 och fick först blankt nej, gå ner fem kilo i vikt och kom tillbaka, sa de. Jag har en bakgrund med bulimi och anorexi, men är nu sedan ett och ett halvt år tillbaka friskförklarad. Blev förkrossad när min läkare sa att jag måste ge mig in i bantningshelvetet igen eftersom jag trots allt faktiskt är nöjd med min kropp nu, lärt mig acceptera mig själv. Hur tänker man när man tvingar en före detta ätstörd tjej att banta när det bara rör sig om tre-fyra kilo? Det är inte svårt att falla tillbaka i gamla vanor som fd ätstörd.



Efter flera samtal med min läkare gav han till slut med sig och remissade mig till en kirurg och när jag väl kom dit var det inga problem, inte ett ord om mitt bmi osv. Jag kommer att kallas till operation om några månader.



Håller med om att bmi-gränserna vården använder sig av i det här fallet är helt galna. Ingen som helst hänsyn till muskelmassa och kroppsform.



Jättebra blogg, kanonbra initiativ från dig :)

2010-01-11 @ 23:28:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0