pyret66

Artikel på Nyheter24

http://nyheter24.se/mamma24/fraga-doktorn/208316-pyrets-historia

Kul om jag får inspierera. Det är målet med denna blogg.

Min blogg är nog länkad någonstans.. för det är helt plötsligt flera hundra läsare här. Det kan ju inte vara flera hundra som ska förminska brösten? Eller?

Hej hej i alla fall allihopa..

Jag hade en E-kupa innan och nu har jag en D eller C. Det är jättesvårt att avgöra faktiskt. 85 cm är måttet under bysten i alla fall.

Jag hittade en massa gamla bh i min klädkammare, såna som varit för små innan (jag har ju haft D förr i tiden..) och av 10 stycken var det 2 som passade, resten var för stora i kupan. De hade D-kupa allihop så man kan ju faktiskt inte gå enbart på kupa rakt av. Så är det för alla. Man får prova sig fram helt enkelt!

Det stora stora positiva som skett är :

* ingen värk i axlar och skuldror
* klänningar, jackor, kavajer och skjortor passar som gjutet

Jag har nog varit 40-42 i kroppen men 46 på brösten och då funkar inte så många kläder förutom stretch.

så nu har jag investerat i 3 nya klänningar, den senaste månaden.. eller förlåt, min man har investerat i den ena i alla fall och det var härligt att känna att det passar. Det är sådan frihet så det finns inte!!

Nina!!! Tack för ditt inlägg! Det är detta som gör bloggen värd någonting, när tjejer som du har nytta av det jag skriver!

Happy friday and the sun is shining!
/e

Igår var det tejpbyte på morgonen. Det känns lite konstigt att se de med ärren så tydligt. Tejpen döljer ju de utseendemässigt och det är lite konstig känsla helt enkelt. Och så kommer det väl vara länge eftersom jag ska tejpa i 6 månader.. nåja.. 5 månader till.

Det är en liten skorpa på ett område i Y-skarven från vårtgården och rakt ner på mitt vänstra bröst. Jag tycker också att vårtgården möjligtvis har ett droppformat utseende. Kanske kan det förändras, kanske blir jag UNIK!! :) Gäller att se det från den positiva sidan, eller hur?


Vänster


Höger


The girls!

På tisdag är det en månad sen jag opererade mig. Tiden går så himla fort!

Igår köpte jag mig en till bh. Många bh är ganska sträva och hårda och just nu känns det verkligen som man vill ha något mjukt mot sina ärr faktiskt..

Den bh som jag fick på Citadellkliniken är från Abecita och jag märkte att den är extremt mjuk och len överallt. Så jag provade och gillade till slut en sport-bh från Abecita som jag hittade på Twilfit-butiken!

Fick även en underbar trosa av min man... så len och mjuk och lätt att jag skulle vilja ha den som gose-filt!

Här kommer bild på bh´n jag köpte:

Källa: abecitase.timarco.se

Vaknade i natt av att jag sov på mage! Hjälp.. ja.. det gick väl bra ändå antar jag. Idag känns det lite ömt när jag rör mig, ömmar i snitten liksom. Så har jag känt innan också och jag vet inte om det är läkningsprocess eller att vissa dagar hittar nerverna sin avskurne lille ände på andra sidan.. Kan ju även vara för att jag hade tvättstugan igår.

Jag vet inte som sagt, men jag överlever. Jag märkte också att när jag låg på sidan så sjunker det översta brösten ner mot det andra så det blir en naturlig klyfta. Jag tror de har börjat mjukna lite faktiskt!

"Felicia" utamanade mig med en engelsk lista.
Det handlar inte om bröst.. men ändå.. kul som omväxling.

Rules:
1. Answer the questions on your blog
2. Take away one question you don't like and add a new one
3. Tag 5 other people

1. Which perfume do you use?
Hypnose - Lancome

2. Song of the day?
Halo - Beyonce

3. What's for dinner today?
Tortellini

4. Today's highlight?
The swedish expression "rubbad"

5. What whould you really like to learn?
How to live forever

6. What was the last thing you bought?
Washing powder

7. What's your most important goal at the moment? 
Get rid of those damn hemoroids

8. What do you think of the person who tagged you?
A dear cameleont of mine (ursäkta stavningen)

10. What's the colour of your eyes?
Blue, deeeeep blue

11. If you could change something with yourself, what would that be?
Nothing, I'm perfect..

12. If you could be anywhere in the world for the next hours, where would that be?
At Brolo, Sicily

13. What do you find important with your friends?
To never give give up, when you say you dont want any help

14. Who would you like to meet sometime?
Marilyn Monroe

15. Would you like to have kids one day?
I got 3 already.

16. What's your favourite piece in your wardrobe?
My new dress from Esprit

17. Do you have any favourite models?
no

18. 3 things that make you smile?
happy kids, happy husbund and a happy life

19. What's your favourite song at the moment?
some albanian pop-song

20. What's your favourite tv-series?
2 1/2 Men, Skenet bedrar, The Parkers

21. What are you wearing at the moment?
black trousers, black hoody (heter det så) and a white top

22. What's your favourite sweets?
Dark chocolate

23. Who's your role model in life?
I'm in progress creating one

24. What is the last film you saw?
The Reader

Utmanar dig, dig, dig, dig eller dig!

Dagsljus blev det och här kommer några snabba  morgonbilder. Nästa gång när jag ska byta tejp ska jag ta mig mer tid att fotografera ärren så att man kan följa det sen.

Det ser ut som brösten har vuxit.. men bilder kan ju ibland visa ett lite annorlunda perspektiv. Och att de ser olika stora ut eller hänger på olika nivå beror på att jag tagit bilden själv och håller upp tröjan med andra handen..

Nu ser allt ljust ut eftersom tejpen döljer allt inkl vårtgården. Jag såg den igår och den är mindre än innan operationen. Men det visar jag om ca 2 veckor.





Bra med en "före"-bild också

Hmm.. jag var helt övertygad om att ena bröstet skulle rinna ut i form av var eller nåt. Men inget hände. Allt såg så fint ut, så!

Alltså fint läkemässigt. Det är inga snyggingbröst man får. Eller åtminstone inte nu. De ser märkliga ut men de visar också att NU har jag inte ont i axlarna längre. Det är viktigt att komma ihåg att det inte blir som när småbröstade fyller på med inlägg. Där syns inte ärren och ibland är ju ärren i armhålan t ex, eller naveln... Där blir brösten runda och fina direkt.

Men en förminskning är inte för det estestiska i första hand. MEN - klart vill jag och alla andra att brösten ska bli fina ändå och ha en naturlig form och att de blir lika stora och bröstvårtorna ska ligga på samma våglängd - helst.. så därför känner jag - trots att jag tycker de ser lite sargade ut - att jag valde rätt person som opererade mig. Johan Nordquist har utfört över 1500 bröstförminskningar. Det gör att han tillsammans med sin kollega Peter Cosmo gjort flest bröstreduktioner i Sverige.

Hade jag inte bott här i närheten kanske jag hade valt någon annan men jag hade förmodligen gjort samma val, d v s hittat en kirurg som har erfarenhet. Och det finns det många som har.

Hur som helst. Idag träffade jag hans underbara sköterska Lotta. Hon drog på handskar och drog av tejpen som om den suttit en minut.. Det kittlades lite bara och det blödde inte någonstans.. På ett ställe hade det läkt lite för fort och hon kallade det för nåt speciellt som jag glömt nu.. något med "kött".. hon droppade på lite lapis (det som bebisar får i ögonen när de är nyfödda) och den lilla fläcken 2x2 mm kommer läka inifrån. Allt enligt Lotta..

Stygnen som klipptes är alltså inga stygn längs hela snitten utan ändtrådar som stack ut på sidorna och på vårtgården på vissa ställen. Den är tillverkad av en sockerlösning och inne i kroppen absorberas den under ett antal veckor (gissar jag) för att sen helt försvinna av sig själv.

Det kan förekomma att något stygn ändå ligger nära hudytan och vill ut och då kan det bli lite vätska och lite irriterat. Om detta händer ska jag inte ha tejp där utan bara lägga en kompress i så fall och tejpa på alla andra ställen.

Nu är det tejp i 5,5 månad till som gäller, byte av tejp varannan vecka och det gör man ju själv. Det var aldrig något problem för mig, när jag tejpade ärret efter bukplastiken. Det tar en minut och de som inte har tid med det borde offra nåt annat i så fall .. haha..

Jag berättade också om smärtan jag har och eftersom det inte är någon infektion så beror det antingen på att jag har ett inre blåmärke eller att jag sträckt en muskel helt enkelt.. Fick rådet att köpa Ipren t ex.. men eftersom jag är känslig för acetylsalisylsyra och dyl så finns det inget att rekommendera till mig. Apoteket kom med ett förslag att jag helt enkelt smörjer på lite salva där jag har ont. Eftersom det inte är i snittet så kan jag använda en salva, t ex Ipren, Zon och liknande. Viktigt dock att det inte är på öppna sår eller sår som ska läka så klart. Sen Panodil förstås.

Det blir bilder när jag kommer i dagsljus nästa gång.

Känns som jag fått revbenet itu-sparkat.. vet inte om jag själv överansträngt mig eller om det är en inflammation på gång? Orolig blir jag i alla fall.

Men känns det samma imorgon så ringer jag till sköterskan.

Förresten kan jag meddela att jag fick hennes mobilnummer och man får ringa dygnet runt om man behöver. Är inte det helt otroligt?? Man vet liksom att man får ringa och då ringer man inte.. inte på natten i alla fall.

Om hon inte tycker jag ska komma tidigare så får det bli på torsdag Känns som att man ska få domen då, om hur läkningen foratskrider. Nu är jag ju intejpad och har ingen aning om hur det ser ut där under.

Well well..

Jag har även auktionerat ut mina nästan nya bh från Triumph, 399 kr st. Köpte dem någon månad innan jag skulle operera mig och nu kan jag ju inte ha dessa längre.

Snart dusch. Sen panodil, Sen vila i soffan på nåt viss.. har ONT.

Nästan som en vanlig söndag.. ett helt år har gått sen vi gifte oss, jag och min Jonas. Känns både som igår och som om det var mycket länge sen.

Nu har jag mindre ont i hela snitten.. mest tryck-öm på ärren och det stramar och kliar lite här och där. Har upptäckt att det hjälper med panodil när det kliar. Perfekt att ta en stund innan man ska sova, så kan man i alla fall somna och förhoppningsvis inte vakna när de slultar verkar framåt småtimmarna.

På torsdag är det dags att ta av tejpen och få på ny.. jag hoppas det inte uppstått någon infektion, men man vet inte..

På torsdag kommer också min mens och jag har läst på nätet att den första mensen brukar föregås av ganska ömma bröst. Varför det är så, vet jag inte. Men det stämmer. Jag har fått lite ömma bröst, så som vissa kanske alltid har. Jag har inte haft så på minst 1 år så det stämmer i alla fall på mig.

Här kommer några bilder från dag 12.

...inse att det inte är knasigt att skriva om såna här saker. Jag letade som ni, efter någon, som varit med om en bukplastik och bröstförminskning, så att man kan läsa och bilda sig en uppfattning utifrån en "patients" upplevelser. Inte BARA fakta från kliniker om hur det ev kan kännas.. men eftersom jag inte hittade något så tog jag på mig att blogga själv om det istället.

Så tack för att ni kommenterar och bevisar att den här bloggen gör nytta. För det är så jag vill att den ska göra.

/e

Och jag som trodde att jag var riktigt tuff som klarade av att förminska brösten utan att knappt ha ont. Så lurad jag blev .. haha...

Det började lite igår. Kändes sådär irriterande i såren.. ömt och svidigt..

I morse var det lite bättre igen, men efter lunch idag kunde jag knappt röra mig. Det stramar och ömmar i alla såren. Jag kände mig stundvis faktiskt lite sjuk på nåt sätt så jag ringde upp sköterskan på kliniken .
Hon förklarade att nerverna har börjat hitta tillbaka till varandra. De har ju varit avskurna och därför har jag inte känt så mycket.

Så nu är det på riktigt! Som att ha mega-skoskav.. ta av skorna någon timme.. sen sätta på dom och gå Vänern runt.

Bh'n som jag tyckte var så skön innan känns som man har satt det där vassa som är på kardborrband på insidan av bh'kanten, skurit sig runt bröstkorgen och sen satt på bh'n.. brrr.. det är inte skönt alls!

Imorgon blir det bilen till jobbet Malmö-Helsingborg.. vill inte skumpa och gå runt för mycket... dessutom hinner jag hem lite fortare. Vi ska på middag hos vänner.

Och nåt annat som är skumt! Brösten har blivit större. Större än dag 1.. inte mycket men lite grand. Det känns bra.Känns som de formar om sig på nåt sätt.



Som sagt.. detta är inget skönhetsingrepp

Det konstiga är att jag nästan inte tänker på att jag blivit opererad. Det är väl så när man inte är sjuk. Det är nog skillnad då.

Idag har det kliat galet mycket på brösten.. där det varken är tejp eller blåmärken.. men det kliar även lite på de ärren under brösten.. de ärren som syns eftersom brösten sitter under hakan för tillfället.Meningen är ju att de ska sjunka ner och bilda ett naturligt häng och dölja ärren. Men det tar sin tid.

Jag hade en stickad klänning idag och den kändes lite för stor upptill. Jag vet inte om jag blev glad eller ledsen. Jag gillar den där klänningen. Varm och go i det här skitvädret. Fick liksom gå och dra upp och bak den över axlarna hela tiden. Så visst märks det att brösten blivit mindre!

Men det jag forftarande förundras över är att jag inte har ont i axlarna. Jag måste försöka komma ihåg det varje dag. Det är så lätt att glömma när allt är bra.

Jag såg nu när jag duschade att det släppt lite i tejpen vid ärret som går under ena bröstet - mot mitten av kroppen. Så där satte jag en ny förstärkt tejpbit, så som sköterskan sa.

Om 9 dagar ska jag ta stygn och få byta tejp.

Det var som att ha fött barn eller nåt. Alla ville se flickorna.. men - jag visade inte upp dom naturella. För mig känns det inte speciellt mycket längre. Jag är bara lugn och harmonisk och njuter över att inte ha ont i axlarna hela tiden. I och med att jag inte har speciellt ont, så glömmer jag ofta bort det,

Det gick bra att jobba. jag sitter ju helt och hållet framför en datorskärm hela dagarna. Svara telefon, prasslar med papper och skriver och skriver, så det gick väldigt bra

Det har börjat klia lite mer igen, konstigt det där. Hur det ändras hela tiden.

Mina kollegor sa att det syns skillnad. Tur är väl det!

Klådan börjar avta.. det kliar inte så länge i attackerna längre, men ibland så kommer myrattackerna.
Jag har suttit vid datorn, kört bil och handlat en liten kasse med lite mat. Att bära en stor kastrull med en massa vatten i - känns. Då stramar det och sticker lite här och där. Tror inte det är så farligt.

Man får lyssna på kroppen.

Jag tycker brösten har en konstig form på sidorna vid armhålorna.. jag hoppas det ändras. Hmmm...Jag måste fatta att det gått 5 dagar. Det är inte så länge.

Imorgon ska jag jobba igen. Kontorsarbete skulle gå bra, sa sköterskan.
Hoppas på att få sova, kanske en aning på sidan lite.. kanske.. om det går.. jag VILL.

Himmelen så skönt att sova.. jag sov från 24.00 ca till 10.38.. slå det kommer jag säkert inte göra på länge, Men jag tror inte jag sovit så länge på år och dar.

Jag bestämde mig igår för att ta det lugnare idag och lyssna på kroppen.

Idag är jag gul och grön och blå över brösten och mellangärdet. Igår kväll var det rött, så det är väl blåmärken som nu börjar läka. Det kliar fortfarande, men kanske kanske något mindre. Och det kliar alltså inte i själva snitten utan över hela brösten.. Det kryper små myror under skinnet ungefär. Jag googlade i minst 30 minuter på klåda vid operationer men det stod fan inte någonstans att det kan klia.. Jag ringde till sist upp en f d granne till mig som gjort samma operation för 2 år sen och trots lite rostigt minne över detaljer så sa hon att det kliade så som jag beskrev.

Varför kan det inte stå då på klinikernas informationssidor om hur man mår efteråt. Märkligt.

En promenad med bara ben och åt glass, handlade och hade mina twins som bärhjälp och sällskap fick räcka som äventyr idag. När vi kom hem igen orkade jag inte göra någonting.. Kände mig helt slut i rutan.

Jag gick helt enkelt och lade mig med öronproppar. 2 timmar senare väckte min dotter mig, den stora. Hon hade bakat kanelbullar men missat att man skulle jäsa dom en andra gång innan man gräddar. Men de blev precis lika goda ändå.. Kanske är nåt fjant det där att man ska jäsa 2 gånger. För att husmödrar förr i tiden hade så mycket tid över...

Har granskat mina bröst innan jag duschar varje dag. Jag får för mig att det blir ett fyrkantigt resultat och att slutärren mot armhålan kommer se konstigt ut.. men - jag säger även till mig själv: OM det skulle se konstigt ut så får man väl rätta till det om jag skulle lida av det. Med kläder på är jag väldigt nöjd och det är ju fler timmar man har kläder på sig än utan.

Sen har jag inte så ont i axlarna längre.. Såååååå skönt!

Scrolla för dag4-bilden med blåmärken

Det känns lite bättre idag. Det kliar endast och jag kan resa mig och ändra lutning på mig själv utan att det drar och sliter i såren. Det ser dock inte så trevligt ut när man kollar på dom naturella.. fyrkantiga till formen och rödflammiga, blå och gula. Men som sagt.. det kan ta upp till ett år innan man ser det färdiga resultatet. Så de ska ju hänga neråt sen.

Just nu sitter de under hakan känns det som. Och de ser exakt likadana ut oavsett om jag har bh eller inte. Om jag lutar mig fram eller inte.. De rör sig inte ur fläcken. Det ser nästan ut som att jag fått silikoninlägg. Faktiskt.

Klådan kommer och går som i attacker och det är inget att göra åt det egentligen. Det blöder fortfarande ibland från den högra bröstvårtan /vårtgården så jag har en liten "kudde i varje kupa, så att jag inte blodar ner min bh.

Nu ska vi snart till Väla med ungarna. Det ska nog gå bra att köra bil. Har ju servo åtminstone!

Jag har även noterat att min man verkar väldigt intresserad av mina bröst. Måste säga att det hade jag inte förväntat mig. Det blev lite bonus kan man säga.

Over and out